Tre volontärer berättar

Per Lindblom har varit volontär i fyra år och deltar på Språkcaféet varje torsdag:

– Jag blev volontär för att jag gillar språk, men också för att man får träffa nya människor och lära sig om hur de lever i andra länder. Det blir som ett möte över kulturgränserna.

Förutom att öva sig i svenska kan deltagarna prata om kulturskillnader och få hjälp att förstå hur det svenska samhället fungerar.

– Det känns bra att göra en insats för integrationen och hjälpa de här människorna att komma in i språket och förstå kulturen. Jag upplever att jag verkligen gör skillnad som volontär.

Det positiva utbytet är ömsesidigt. Per berättar att mötena på Språkcaféet ofta har varit som en ögonöppnare också för honom.

– Det har gett mig en hel del insikter om det svenska samhället och vår kultur. Som volontär får man upptäcka Sverige genom andras ögon, och det är väldigt intressant.

Gudrun Nilsson har hunnit med många volontäruppdrag de senaste 16 åren, bland annat för Språkcaféet och Promenadgruppen.

– Jag mötte Promenadgruppen ute ibland och tyckte att det såg så trevligt ut. Då gick jag och anmälde mitt intresse och sedan har det bara rullat på.

Men vad gör ni egentligen i Promenadgruppen?

– Först träffas vi på Lyckträffen i god tid och dricker kaffe. Sen ringer vi till äldreboendena Estrids och Vilhelms gård och säger hur många rullstolar vi kan ta med på promenaden – det beror på hur många vi är den dagen. Sen går vi dit och hämtar upp dem som ska med på. Som mest har vi nog varit 15-16 stycken.

Promenaden är naturligtvis välgörande i sig, men gemenskapen är ett ännu större dragplåster.

– Även om man har ont i ryggen och inte kan gå med på promenaden, så kommer man hit ändå, bara för att umgås med de andra volontärerna.

Gudrun pratar varmt om den fina sammanhållningen bland volontärerna, och vilka tillställningar de har under året.

– Man får en större vänskapskrets som sträcker sig utanför de här aktiviteterna. Man står gärna och pratar en stund när man möts ute på gatan eller i affären. Sen har det gett mig så många roliga minnen. Häromdagen skulle jag till exempel förklara skillnaden mellan siren och syren på Språkcaféet – då får man tänka till.

Ann Martini är anställd i kommunen och ansvarar för Lyckträffen. Hon berättar att nätverket med volontärer inte riktigt har återhämtat sig sedan pandemin och det finns plats för fler att engagera sig.

– Är man nyfiken på volontärarbete så får man gärna höra av sig till mig. Vi brukar börja med ett volontärsamtal för att prata om vad som kan vara intressant att göra.

Exempel på verksamheter man kan engagera sig i är Väntjänsten, Handtaget, Språkcafé, Promenadgruppen, men också som ledare för cirklar, eller musikalisk underhållning och högläsning på Knivstas äldreboende.

Den som vill bli volontär får först skriva på en överenskommelse med tystnadslöfte. Som volontär är du försäkrad, och du får också möjlighet att gå någon utbildning som tack för ditt engagemang.

– Vi brukar också bjuda in alla volontärer till en avtackningsfest i början av sommaren. Det är verkligen fantastiskt med dessa omtänksamma personer som vill dela med sig av sin tid och kunskap. Det vill vi så klart uppmärksamma på det sätt vi kan, säger Ann.