Arlandaregionen - navet i Skandinavien
Arlandaregionen är en av de mest expansiva i Sverige. Den är attraktiv att bo, leva och arbeta i, och här finns ett brett utbud av bostäder samt många arbetsplatser, inte minst i anslutning till flygplatsen.
Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna kommuner samarbetar för att utveckla och förstärka fördelarna med att ha Arlanda flygplats i regionen. Januari 2014 tecknade kommunerna och Swedavia en gemensam avsiktsförklaring för regionens utveckling.
Sommaren 2016 ställde sig samtliga kommuner tillsammans med Arlanda Airport bakom en gemensam utvecklingsplan för regionen, för Knivstas del genom ett beslut i kommunfullmäktige. Planen reviderades under 2023.
Vision
Arlandaregionen, med Stockholm Arlanda Airport i centrum, knyter samman den växande storstadsregionen Stockholm-Uppsala med attraktiva miljöer för boende, företagare och besökare. Här bygger vi framtidens hållbara samhälle med en mångfald av människor och företag.
Delregional utvecklingsplan
Under 2023 reviderades den delregionala utvecklingsplan som 2015 togs fram för Arlandaregionen av kommunernas tjänstepersoner och ledande politiker tillsammans med Swedavias personal.
Den delregionala utvecklingsplanen ska fördjupa samarbetet mellan parterna inom områden som infrastruktur, bostadsbyggande, näringsliv och arbetsmarknad. Planen genomsyras av ett tydligt fokus på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.
Den delregionala utvecklingsplanen berör tre områden:
Transportinfrastruktur
Arlandaregionen behöver ett tillgängligt, hållbart och effektivt trafiksystem för att arbetsplatser och bostäder ska kunna utvecklas. I den delregionala utvecklingsplanen föreslås därför ett samlat grepp för utbyggnad av infrastrukturen. Den delregional utvecklingsplanen pekar ut fyra huvudsatsningar:
- Förbättrad kapacitet på Ostkustbanan genom att skapa flera spår på sträckan Stockholm-Uppsala och med satsningar på funktionella resecentrum i Arlandaregionen.
- Förbättrad kapacitet på E4 till och inom Arlandaregionen, med nya körfält och fullt utbyggda trafikplatser.
- Förstärkt koppling mellan Märsta och Arlanda samt kringliggande flygplatsstad genom utbyggd trafikinfrastruktur och kollektivtrafiklösningar.
- Förlängd Roslagsbana till Stockholm Arlanda Airport.
Bostadsbyggande
Inom Arlandaregionen finns ett stort och varierat utbud av hustyper och upplåtelseformer. Här finns en variation av boendemiljöer såsom stad, mindre tätorter och landsbygdsboende. Efterfrågan på att bo och leva i Arlandaregionen är samtidigt stor och ökande. En god livsmiljö är en central attraktionsfaktor. Det behövs också fler bostäder för näringslivets och arbetsmarknadens utveckling.
Kommunerna ska gemensamt och var och en för sig ta sitt ansvar för behov och efterfrågan på bostäder i Arlandaregionen. Kommunerna bidrar till bostadsutvecklingen utifrån sina lokala styrkor, utvecklingspotential och ambitioner samtidigt som samarbete är helt avgörande för att nå den gemensamma ambitionen att tillgodose efterfrågan att bo och leva i Arlandaregionen.
Näringsliv och arbetsmarknad
Arlandaregionen har behov av en dynamisk arbetsmarknad med en mångfald av kompetenser. Arlandaregionens geografi – själva mittpunkten mellan Stockholm och Arlanda – ger unika möjligheter att ta sig an utvecklingen av näringslivet och arbetsmarknaden. Möjlighet till kompetensförsörjning är avgörande där förbättrade transporter och tillgång till bostäder blir betydelsefulla delar. Viktigt är också att kommunerna i Arlandaregionen inte ser varandra som konkurrenter om företag och arbetskraft utan som samarbetspartners med den gemensamma målsättningen att vidareutveckla Arlandaregionen.
Ta del av Delregional utvecklingsplan för Arlandaregionen
Pdf, 1.9 MB.
Ta del av bilaga för hållbarhetsmål Pdf, 378.4 kB.
Investeringar för samhällsnytta
I en rapport från WSP utreds vilka och hur stora samhällsekonomiska nyttor som satsningar på infrastruktur i Arlandaregionen skulle ge. Resultatet: 31 miljarder kronor. Av dessa 31 miljarder kronor kan drygt 25 miljarder kronor kopplas till restidsvinster. Resterande del kopplas till arbetsmarknads- och näringslivsnytta samt fastighetsrelaterade nyttor.
Rapporten fastslår dessutom att den beräknade nyttan av infrastruktursatsningarna sannolikt är underskattad eftersom vinsterna för kortare restider sannolikt är ännu större. Studier visar att bilköer, inställda tåg och dåliga förbindelser gör att människor i Stockholmsregionen värderar restid väsentligt högre än i andra delar av landet.
Läs mer om och ta del av rapporten
