Du är på väg till Knivsta växer - kommunens webbplats för samhällsbyggande och utveckling.

Du är på väg till vår näringslivswebbplats. Här hittar du allt om näringsliv i Knivsta – från etableringsmöjligheter till företagarnätverk.

Du är på väg till kommunens karriärwebbplats Jobba i Knivsta.
Se vad vi erbjuder!

1.0

Du är på väg till Knivsta biblioteks webbplats. Du kommer att lämna webbplatsen för Knivsta kommun.

Du är på väg till webbplatsen för Hälsohuset -

kommunens sim- och träningscenter.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta Centrum för idrott och kultur (CIK). Du kommer att lämna

Knivsta kommuns webbplats.

Du är på väg till Kommunala skolwebben - webbplatsen för Knivstas kommunala förskolor och skolor.

Du är på väg till webbplatsen för Knivsta kulturskola.

Du är på väg till webbplatsen för Sjögrenska gymnasiet.

Kontakta oss via Kontaktcenter eller nyttja vår självservice

Välkommen till Självservice!

Välj e-tjänster eller blanketter för att utföra ditt ärende till kommunen.
Många ärenden kan du utföra via våra e-tjänster.
För andra ärenden får du ladda ned en blankett, fylla i och skicka in med vanlig post.

Här tar du del av våra tjänster på andra språk
Please find our services in other languages below

Välkommen att lyssna på Knivsta.se

Sök på webbplatsen

Invasiva arter

Främmande arter av växter och djur som inte hör hemma i Sverige har förts in hit avsiktligt eller oavsiktligt under årens lopp. De blir invasiva arter, som vi vill decimera eller utrota helt om det går. I Knivsta kommun vill vi just nu uppmärksamma dig på tre arter: jätteloka, jättebalsamin och spansk skogssnigel. Här kan du läsa mer om se hur du ska hantera invasiva arter.

Främmande arter av växter och djur som inte hör hemma i Sverige har förts in hit avsiktligt eller oavsiktligt under årens lopp.

Oftast har de inga naturliga fiender här. De passar inte i våra ekosystem och kan sprida sig explosionsartat eller tränga ut inhemska arter. De blir så kallade invasiva arter, som vi vill decimera eller kanske helt utrota om det går.

I Knivsta kommun vill vi just nu uppmärksamma dig på tre arter: jätteloka, jättebalsamin och spansk skogssnigel. Här försöker vi ge lite kunskap kring detta genom bilder på arterna och länkar till bra webbplatser för dig som vill veta mer.

För mer information om hur du hanterar invasiva arter i ditt trädgårdsavfall hänvisar vi till sidan för Avfall och återvinning, Knivsta Kretsloppspark.

Knivsta Kretsloppspark Öppnas i nytt fönster.

Om du hittar jätteloka eller jättebalsamin i naturen är det bra om du rapporterar in det till Artportalen. 

Rapportera invasiva arter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jätteloka, Heracleum mantegazzianum

Varför uppmärksammar vi jättelokan? Av växtens saft kan man få brännskadeliknande skador, speciellt om man rör växten vid solsken. Kommunen har idag ingen laglig rätt att tvinga markägare att ta bort jättelokor. Vi kan dock förelägga om försiktighetsåtgärd om jättelokorna utgör en olägenhet för allmänheten, till exempel om de står invid ett gångstråk eller en badplats. Jordbruksverket och Länsstyrelsen samverkar med kommunerna runt om i Sverige för att bekämpa jättelokan och ha kontroll på utbredningen.

Identifiering: Jätteloka är en mycket storväxt, flerårig ört. Stjälken kan bli upp till tre meter hög och nästan tio centimeter tjock. Bladen är mycket stora, upp till en meter breda. Jätteloka blommar i juli-augusti. Blommorna är vita och sitter i mycket stora, plattade till halvklotformigt välvda flockar.

Jätteloka i grupp

Så här ser jätteloka ut.

Blad från jätteloka

 

Jättebalsamin, Impatiens glandulifera

Jättebalsamin finns i nästan hela Sverige. Växten kan bli 2,5 meter hög och bildar täta bestånd. Blommorna är rosa.

Jättebalsamin är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter. Det betyder att den är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta eller sätta ut i naturen. Du är också skyldig att ta bort den på din egen tomt.

Jättebalsamin är lätt att bekämpa. Dra upp den och packa i säckar för transport. Men det är viktigt att du gör det innan den gått i frö, för det orsakar stor spridning. Var försiktig vid hantering av växten, frön eller jordmassor som kan innehålla frön. Jättebalsamin ska inte komposteras, utan förbrännas.

Jättebalsamin rosa blomma

Så här ser jättebalsamin ut

Hand som håller jättebalsamin grön stjälk

Stjälken på jättebalsamin

Spansk skogssnigel, Arion vulgaris

Den spanska skogssnigeln, så kallade "mördarsnigeln", har väl uppmärksammats av de flesta i Knivsta kommun, speciellt vid regnigt väder. Idag förekommer denna invasiva art i alla slags miljöer i vår kommun. Den upptäcktes första gången i Sverige 1975.

Snigelns livscykel är ettårig. Den är tvåkönad och varje individ har förmågan att lägga upp till 400 ägg under en säsong, innan den dör i oktober. Det är ungsniglar i olika storlekar som vanligen övervintrar i jordhålor på ca 10-20 cm djup. Snöfattiga, kalla vintrar med tjäle ger ökad dödlighet.

Ungefär när vitsipporna blommar vaknar sniglarna ur sin vintersömn. Stora ungsniglar börjar då föröka sig och lägger ägg direkt på våren. Äggen är 3-4 mm stora och vitaktiga. De läggs i grupper om 10-30 ägg, ytligt i grunda gropar eller direkt på jorden, i löv och kompost på fuktiga skyddade platser. Både ägg och sniglar är känsliga för torka och torra somrar ökar dödligheten. Som vuxen blir snigeln 7-15 cm och antar vanligen en smutsbrun nyans som kan variera från orangegult till nästan svart.

Den spanska skogssnigeln är en allätare, som äter både levande och döda växter men även animalisk föda. Den föredrar material som håller på att brytas ner och komposten är ett populärt tillhåll. Den kan även äta levande artfränder; därav namnet "mördarsnigel".

Att genom grannsamverkan plocka sniglar är en mycket effektiv bekämpningsmetod när det gäller den spanska skogssnigeln. Sniglarna avlivas bäst genom att du klipper huvudet av den och lämnar den kvar. Eftersom sniglarna är kannibaler lockar det till sig ytterligare sniglar som sedan kan avlivas. Den sämsta metoden är att sprida ut salt. Det avråder vi ifrån, efterom det påverkar mark och andra djur negativt.

Spansk skogssnigel

Läs mer

Bekämpa inte alla sniglar och snäckor i din närhet

Spansk skogssnigel är invasiv, men många andra snigelarter äter bara dött material och är på så sätt "städpersonal" i våra trädgårdar och i vår natur. Värna den naturliga biologiska mångfalden.

Här kommer några andra arter att uppmärksamma:

  • Pantersnigel ska definitivt sparas. Den är både vacker och nyttig. Den sägs även konkurrera med "mördarsnigeln" och köra bort den.
  • Trädgårdssnäckor gör oftast ingen större skada och bör få leva. Den kan ta en tugga lite här och var i trädgården på dött och levande material. En del arter av dessa små snäckor hittar man högt uppe i träden.
  • Lundsnäckan kan bli en ganska jobbig skadegörare i trädgården. Samla in och avliva den bara om du upplever att den är ett problem i din trädgård.
  • Sveriges största snäcka är vinbergssnäckan. En läckerbit som oftast inte ställer till några större problem.
Vinbergssnäcka

Vinbergssnäcka

Trädgårdssnäcka

Trädgårdssnäcka

Lundsnäcka

Lundsnäcka

Hjälpte informationen på sidan dig?

Tack för att du skickar in dina synpunkter – du hjälper oss i vårt arbete med att utveckla webbplatsen.

Sidan uppdaterades: 2 februari 2024