Frågor och svar om textil och textilavfall

Textilavfall inkluderar: Textil som är hel, trasig, sliten eller fläckig, men inte hårt nedsmutsad eller blöt textil. Sådana textilier lägger du i restavfallet. Vi tar även emot hela skor, accessoarer och väskor.

Exempel på textilier du kan lämna:

• Kläder av textil: tröjor, skjortor, byxor, underkläder och strumpor (även trasiga plagg, underkläder och strumpor)
• Hemtextilier: kuddfodral, handdukar, filtar, gardiner, sängkläder och dukar
• Stoppad textil: kuddar och täcken
• Väskor: väskor av textil
• Accessoarer av textil, halsdukar, sjalar, mössor och vantar
• Skor (hela): sandaler, gymnastikskor, läderskor (packa ihop par i samma påse eller knyt ihop dem)

Hela och rena kläder ska användas så länge som möjligt. Lämna dem för återanvändning till secondhandbutiker eller i kommunens textilinsamling för återbruk.

Trasiga textilier ska lämnas till kommunens insamlingssystem. Insamlingsbehållare, Human Bridge, finns på återvinningsstationerna och på Kretsloppsparken.

Ja, även trasiga textilier ska vara rena och torra. Smutsig eller illaluktande textil kan förstöra annan textil och göra den oanvändbar. Dessutom sorteras insamlat material för hand av ideella organisationer, och smutsiga textilier kan skapa en ohygienisk arbetsmiljö.

Textilier ska vara torra och rena. Om de är mycket smutsiga, t.ex. indränkta i olja eller andra kemikalier, ska de lämnas på Kretsloppsparken som farligt avfall.

Alla textilier som samlas in på återvinningscentraler och kretsloppsparker går till manuell sortering, där de hela och rena separeras från de trasiga.

Nej, det är samma behållare.

Du som äger ett flerbostadshus behöver informera dina boende om att de inte längre får slänga textilier i soppåsen. De ska i stället lämna textilierna i en de behållare för textil som finns på Kretsloppsparken och vid våra återvinningsstationer.

Den 1 januari 2025 infördes en ny EU-regel som innebär att textilier måste sorteras separat. Det gäller både hela och trasiga kläder samt andra typer av textilier. Dessa får inte längre slängas i restavfallet.

Vi konsumerar mycket textilier, men använder dem allt kortare tid. Textilproduktion är resurskrävande och innebär en hög förbrukning av både vatten och energi.

De nya reglerna syftar till att:

• Främja återanvändning och återvinning.

• Se textilavfall som en resurs.

Minska avfall och utsläpp.

Alla – både hushåll och verksamheter – omfattas av kravet att sortera textilier.

Textilierna tas om hand på flera sätt:

1. Återanvändning: Hela kläder säljs i second hand-butiker eller används i hjälpprojekt.

1. Materialåtervinning: Trasiga textilier omvandlas till nya material.

1. Humanitära insatser: Vissa textilier går direkt till behövande.

Varje person köper i genomsnitt 25 nya plagg per år.

• 2023: Konsumerade vi över 11 kg textilier per person.

• Nästan 8 kg slängdes i restavfallet, ofta i användbart skick.

Inom EU diskuteras ett producentansvar för textil, vilket innebär att de som tillverkar och säljer textil ska ansvara för insamling och återvinning. Ett sådant ansvar kan införas inom några år, och producenter måste då bygga upp system för att ta hand om textilierna. Många kommuner väntar därför på ett beslut innan de bygger upp ett mer omfattande system.